måndag, juni 12, 2006

sommarlov

jag hatar verkligen att ha lov. jag hatar att inte ha någonting jag måste göra. för sånt jag bara vill göra men som inte är ett måste, det går ju inte. jag kan ju inte få göra något jag vill. nej för jag måste vara hemma och sopa golvet, diska stekpannor, fixa fönstren, rensa ogräs, skaka filtar. Jag dör. Det låter som om jag klagar på småsaker, men jag mår så sjukt dåligt av att hela tiden slava och aldrig få höra någonting annat än "jaha, så du hann inte med vardagsrummet idag, jaja då får du göra det imorron". Och jag är inte intresserad av att höra henne prata om sitt jobb i 20 minuter, särskilt inte när jag tittar på tv, särskilt inte eftersom jag inte ens får visa mig i rummet när hon tittar på tv utan att bli skriken åt. Jag blir galen. Jag vill så gärna ha ett normalt sommarlov, gå ut och ha kul, åka och bada, ha picknick, spela fotboll, vadsomhelst. Men nej.
Jag önskar att jag hade massa småsyskon. Att jag inte vore den enda. Att det inte märktes vad jag höll på med. Jag önskar att jag kunde få leva ett eget liv. Att jag kunde ha en vanlig utekväll, komma hem mitt i natten, utan att få skit för det i en månad efteråt. Jag önskar att jag kunde gå ut på dan utan att få en utskällning först när jag frågar sen när jag ska gå och så när jag kommer tillbaka. Jag önskar att jag kunde ta hem kompisar hit. Ibland önskar jag tillochmed att jag inte hade några kompisar, bara för att inte behöva ha allting så komplicerat. Kompisar blir sura om jag är hemma, och om jag inte är hemma så får jag skit ändå.
Jag önskar att jag någon enda gång kunde få ett erkännande att jag har gjort något bra. Det finns inget som sänker mig så snabbt som att ha kämpat och gjort allt vad jag kunnat och sen få höra att det inte var tillräckligt, inte ens i närheten.
Snart önskar jag nog att jag inte skrivit någonting alls. Orka ha en blogg där jag faktiskt skriver någonting som jag menar. Jag önskar att sommaren var slut. Så jag kan slippa det här, några timmar om dagen åtminstone.
Jag vill fortfarande vakna upp någon annanstans som någon annan, men det har inte hänt på 15 år och kommer nog inte hända nu heller. Imorgon ska jag träna för nu har febern släppt. Det var bättre att ha feber. Det var bättre att ligga och yra och inte ha en aning om omvärlden. Feberdrömmar är inte alltid dåligt.
Dessutom mår jag illa.